I onsdags kom mina föräldrar till Föhr. På torsdagen satte jag dem på ett litet turisttåg som tuffade runt dem genom de små byarna på Föhr. När de kom tillbaka flanerade vi på Sandwall och gick sedan och fikade på cafét där jag har jobbat i sommar. På kvällen gick vi till Pannkakshuset och blev bjudna på middag. Samma kväll var det min avskedskväll och jag träffade mina vänner som fortfarande var kvar på ön. Enligt tradition avslutade jag sommaren på Aussichtsterasse och vi hamnade sedan på Schapers (en bar på stranden). Det blev en trevlig kväll, men det kändes tungt att säga hej då till kompisarna och inte veta när vi ses nästa gång.
På fredagen bar det av med mor och far mot Sverige. Jag stod länge uppe på färjans soldäck och blickade tillbaka mot min favoritö med en konstig känsla i magen. När vi kommit i land väntade en lång bilfärd genom Danmark där vi sedan tog färjan över till Göteborg. Vi kom fram till Göteborg vid tvåtiden och åkte sedan hela natten och kom fram till Ärla på morgonen. Det kändes konstigt att lämna Föhr och att komma hem till mitt gamla rum. Den här sommaren har gått så otroligt fort och det kändes som att jag bara varit borta någon vecka.
Nu sitter jag hemma hos föräldrarna i Ärla och förbereder mig mentalt på att återvända till Umeå. Det var bara att packa upp och packa om väskorna och snabbumgås med föräldrarna och systrarna. Imorgon vid femtiden åker jag till Arlanda och tar flyget upp till Norrland och en ny termin psykologi.
söndagen den 29:e augusti 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar